Det infinner sig en känsla av tomhet inuti när man inser att man förbrukat sina chanser, bränt sina broar. Saker och ting som, tidigare, varit så nära befinner sig plötsligt på mils avstånd. Musik som man älskat börjar göra ont och somliga textrader får en ny innebörd. Hoppet som tidigare varit så starkt tynar bort framför ögonen och livet tycks ta en helt ny vändning. Det är så lätt att vara efterklok men så svårt att ställa saker till rätta i efterhand. Gjort är gjort, inte gjort är inte gjort. Så är det bara. Tyvärr.

Bild från någon tumblr.