Att komma till insikt.


Är besviken på mig själv. Förstår inte hur jag har kunnat vara så himla blind under så lång tid, hur jag har kunnat låta bli att bry mig. Varför har jag inte agerat, varför har jag struntat i allt det viktiga? Har varit pinsamt ignorant och oengagerad. Hur har jag någonsin kunnat tycka synd om mig själv? Det är smärtsamt men hemskt skönt att vakna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0