Att gå hem.

Ryggsäcken skumpande på ryggen och de nya skorna på fötterna. Känns lite trånga efter en hel dag, men det gör mig inte så mycket. Passerar biblioteket och den där gatan. Undra varför han stannade där, den där gången. En röd bil som är helt översnöad av löv. "Överlövad!" tänker jag och vänder huvudet åt andra hållet. På ett högt, sluttande tak står ett medelålders par och fixar med skorstenen. Ser hemskt labilt ut. Blir lite rädd, tittar bort och hoppas att inte höra talas om någon dödsannons rörande paret. Börjar spåna på en rubrik till en notis angående detta, men allt blir bara komiskt. När jag gått genom tunneln cyklar en flicka förbi mig. Hon har blonda flätor och vänder sig om, stirrar och ler lite mot mig. Jag ler tillbaka och hon vänder bort blicken i samma ögonblick som hon nästan kör av vägen. I huvudet skrattar jag lite. Kliver över den där gropen i vägen. Märker den knappt längre. Undrar hur många gånger jag gått efter den här vägen. Säkert en miljon. Slänger igen dörren, som jag stängt minst lika många gånger. Trampar sedan av mig de nya skorna. Känns lite trånga efter en hel dag, men det gör mig inte så mycket.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0